Arbetsmarknadskunskap

Månadens medfinansiär – ÅLÖ

Nu är det äntligen dags för oss att presentera nästa Månadens medfinansiär, vår samarbetspartner ÅLÖ. De levererar jordbruksprodukter i framkant för den globala marknaden. Just nu fokuserar de lite extra på hållbar matproduktion som är ett område med enorma utmaningar och möjligheter. 

Ett spännande företag som räknar med att anställa både ingenjörer, logistiker och ekonomer framöver. Vi är glada att få samarbeta med Ålö. Gustaf Lagunoff, som jobbar som utvecklingschef berättar mer om företaget.

Vad skulle du säga är den vanligaste missuppfattningen om er bransch?

Jag har svårt att sätta fingret på någon etablerad missuppfattning vilket är bra (!) men gissningsvis kan jag tro att jordbruk kanske inte associeras av alla med spännande teknik i framkant, vilket är synd. Tvärtom så är framgångsrika jordbrukare väldigt intresserade av tekniska hjälpmedel och av bl.a. FN och EU anses teknisk utveckling inom jordbruk vara avgörande för framtidens matförsörjning.

Vidare så kämpar vi, likväl som i många andra ingenjörsyrken, med att öka antalet kvinnliga sökanden till våra vakanser. Här kan jag inte annat än att understryka om att Ålö generellt och att vara Ingenjör i vårt team i synnerhet både är en rolig, utvecklande och jämlik arbetsplats för alla!

Vem är du & varför gillar du ditt yrke?

Gustaf Lagunoff, Head of R&D Mechatronics AG. Jag ansvarar kortfattat för att leda utvecklingen av våra produkter och tjänster som bygger på samspelet mellan mekanik, hydraulik, elektronik och mjukvara. Jag gillar de tekniska utmaningarna i kombination med en intressant bransch och att få arbeta för ett marknadsledande, globalt, företag.

Vad är viktigast hos en potentiell medarbetare?

För Ålö generellt så vill jag lyfta fram kommunikation och attityd som viktiga punkter. D.v.s. förmågan att kontinuerligt ställa sig frågorna – Hur når jag de här målen så effektivt som möjligt? Kan jag göra det här på något enklare/smartare sätt? O.s.v. Samt att tydligt kommunicera med kollegor och kunder när det gäller information, öppna frågor eller eventuella hinder.

Årets bästa nyhet – vilken är det i er bransch?

Inom jordbruksteknik så skulle jag säga att det är det generellt ökande fokuset på hållbar matproduktion. Enorma utmaningar men också enorma möjligheter där Ålö och JOST (vårt moderbolag) skall ha en stark roll.

Varför är Arbetsmarknadskunskap viktigt?

För mig har det varit avgörande att finna inspiration och glädje i det jag gör – utan det är det omöjligt att långsiktigt bli duktig och trivas och det tror jag gäller alla. God arbetsmarknadskunskap, d.v.s. exempel på yrken och dess innehåll, blir därför avgörande för att se ett syfte och sätta mål med sina studier.

Fakta om ÅLÖ som arbetsgivare:

Ålö är sedan januari 2020 en del av JOST koncernen som har totalt 3300 anställda varav vi har 260 medarbetare i Sverige. Inom vår verksamhet har vi ca 80 olika befattningar bl.a. maskinkonstruktörer, säljare, kommunikatörer, ekonomer, produktionstekniker, ledare inom alla områden samt svetsare, elektriker och montörer.

Vårt rekryteringsbehov inför de kommande åren ser vi framför allt inom IT, ingenjörer och produktion men även inom ekonomi och logistik. Att arbeta för Ålö innebär att du är en del av en global, framåttänkande och ambitiös kultur.

Tips om du ska söka jobb hos oss är att du bör trivas i en föränderlig miljö, tycker om att ta eget ansvar samt har en vilja att bidra till ständiga förbättringar. Vi kan erbjuda en miljö med både möjligheter och utmaningar, där du kan knyta kontakter med människor över hela världen.

Vi på Arbetsmarknadskunskap vill rikta ett stort tack till ÅLÖ för att ni valt att vara med! ÅLÖ och våra andra medfinansiärer gör det möjligt för oss på AMK att årligen träffa mer än 4000 högstadie- och gymnasieelever i södra Västerbotten. Vi träffar morgondagens medarbetare varje dag. Vi vill vara arbetsgivarnas röst i klassrummet, för att skapa balans på arbetsmarknaden, förbättra jämställdheten och mångfalden.

Vill du veta mer om vårt arbete med långsiktig kompetensförsörjning – tveka inte att höra av dig!

Arbetsmarknadskunskaps projektledare; Siv Forssen

Arbetsmarknadskunskaps kommunikatörer; Mattias Wahlberg och Yolanda Cohen

Månadens medfinansiär – Umeå Energi

Energibranschen är idag en väldigt spännande bransch där utvecklingen går snabbt och där hållbarhet står i fokus. Hos Umeå Energi jobbar idag ca 400 medarbetare med ett viktigt uppdrag, att säkerställa grundläggande samhällsfunktioner som el, värme och bredband men också med uppdraget att möjliggöra samhällets omställning och elektrifiering. Det är frågor som blir avgörande för Umeåregionens positiva utveckling och för ett hållbart samhälle både idag och i framtiden.

För att lyckas behöver Umeå Energi både locka ny och bibehålla kompetens, som en attraktiv arbetsgivare i norra Sverige. Hur Umeå Energi möter den utmaningen berättar Helena Botold, HR-strateg vid Umeå Energi, mer om här.   

Varför tycker ni att det är viktigt att jobba med kompetensförsörjningsfrågan på lång sikt?

Energibranschen har en viktig roll för samhällets klimatomställning. Elektrifieringen förutsätter mer el, väl utbyggda distributionsnät och ökat fokus på cirkulär ekonomi. Samtidigt måste alla kunna lita på att elen, uppkopplingen och värmen alltid finns där. Det är en grundförutsättning för samhället.

För att lyckas med det krävs hög kompetens, ny kompetens och nya perspektiv. Vi behöver helt enkelt människor som gör jobbet, både nu och i framtiden.

Den expansion som pågår inom branschen innebär att vi behöver jobba långsiktigt med kompetensförsörjning – det kommer att vara avgörande för hur väl vi lyckas med vårt uppdrag att ställa om Umeå till ett klimat- och miljövänligt samhälle.

Hur har Umeå energi påverkats av pandemin?

Umeå Energi har en samhällsviktig funktion som leverantör av värme, el och bredband vilket ställer stora krav på oss som organisation och möjliggörare i regionen.

Det visade sig att vår strategi och de rutiner vi införde hjälpte oss genom den här speciella perioden. Vi lägger alltid stort fokus på en bra arbetsmiljö och det blev av naturliga skäl ännu viktigare under den här tiden. Det handlade om allt från extra friskvårdstid och anpassade MåBra aktiviteter till omfattande screeningtester vid underhållstoppen, utökade riskanalyser, hygienzoner, checklistor och diverse förhållningsregler. Tittar en i backspegeln har vi utvecklats enormt och lärt oss många bra saker som vi kan ta med oss framåt, men visst ser vi fram emot att få ses på arbetsplatsen i vår igen.

Hur arbetar ni med att attrahera ny personal?

Arbetsmarknadskunskap är ett bra exempel på samarbete där vi får möjlighet att nå ut till de yngre målgrupperna. För att skapa intresse och engagemang för energibranschen.

Ett annat exempel är vårt engagemang i den treåriga distansutbildningen Högskoleingenjör med inriktning elkraft som vi sponsrar tillsammans med 12 andra energibolag sedan 2011. Det är viktigt att vi som bransch samarbetar kring attraktivitetsfrågan genom att visa på de spännande möjligheter som finns och stöttar initiativ som leder hit.

Våra medarbetare är också viktiga ambassadörer när det gäller att attrahera nya kollegor. Genom deras beskrivningar av oss som arbetsgivare delas den ”sanna bilden” om hur det är att jobba på Umeå Energi.

Vi är drygt 400 medarbetare så vi får en bra spridning på det sättet. Det är viktigt att det vi kommunicerar känns äkta och genuint och på så vis speglar vår vardag.

Hur påverkar digitaliseringen er verksamhet?

Vi ser digitaliseringen som en möjliggörare för omställningen till ett hållbart samhälle. Den påverkar vår verksamhet i alla delar och ur olika dimensioner. Dels har vi förväntningar från våra kunder som vi behöver leva upp till, dels teknologiska utvecklingsmöjligheter som vi både kan dra nytta av och som utmanar oss. Detta förutsätter i sin tur en kompetensförflyttning bland våra medarbetare – så att vi kan ta vara på och använda oss av digitaliseringen på bästa sätt.

Vad är viktigast hos en potentiell medarbetare?

När vi rekryterar idag försöker vi ofta bredda underlaget genom att söka efter värden som potential och personliga egenskaper, men vi kan inte heller bortse ifrån att vissa tjänster kräver formell utbildning och tidigare yrkeserfarenhet. Vi vill vara en inkluderande arbetsplats och är övertygade om att olikheter är viktiga för utveckling och framgång för vår verksamhet.

Vi på Arbetsmarknadskunskap vill rikta ett stort tack till Umeå Energi för att ni valt att vara med! Umeå Energi och våra andra medfinansiärer gör det möjligt för oss på AMK att årligen träffa mer än 4000 högstadie- och gymnasieelever i södra Västerbotten. Vi träffar morgondagens medarbetare varje dag. Vi vill vara arbetsgivarnas röst i klassrummet, för att skapa balans på arbetsmarknaden, förbättra jämställdheten och mångfalden.

Vill du veta mer eller bli medfinansiär – hör av dig!

Arbetsmarknadskunskaps projektledare; Siv Forssen

Arbetsmarknadskunskaps kommunikatörer; Mattias Wahlberg och Yolanda Cohen

Månadens medfinansiär – Boliden

Boliden är det senaste tillskottet på medfinansiärssidan hos oss på Arbetsmarknadskunskap. Vi är så glada att få inleda det nya året med ett spännande samarbete! För att lära känna företaget bättre passade vi på att ställa några frågor till Cecilia Sundell Hedblad HR, kvalitet och kommunikationschef på Boliden.

Hej Cecilia! Kan du berätta lite om ert företag?

Boliden är en koncern som finns på flera platser i världen, men som startade i orten Boliden. Vi har drivit 30 olika gruvor inom ramen för det som kallas Bolidenområdet. Idag består Bolidenområdet av anrikningsverket i Boliden, ett områdeskontor och gruvorna i Kankberg, Renström och Kristineberg samt ett dagbrott som efterbehandlas i Maurliden. Gruvan i Kristineberg är både vår äldsta gruva och vår största arbetsplats. Vi har omkring 650 anställda och sysselsätter även entreprenörer i de lokalsamhällen där vi verkar.

Vad kan man jobba med hos er?

Det finns en stor bredd av yrken hos oss, bara i Bolidenområdet finns det ungefär 60 olika yrkesroller! Flest arbeten finns på driftsidan där hittar vi bland annat bergarbetare, gruvbyggare, elektriker, processoperatörer och personer som arbetar med underhåll på mobila maskiner eller fasta anläggningar. Vill man vara med i teknikutvecklingen och jobba inom ett yrke som ger jobb direkt efter gymnasiet då är gruvan eller anrikningsverket en bra plats att vara på. Majoriteten av våra jobb är arbeten där vi söker personer med yrkesutbildning på gymnasienivå eller utbildningar på yrkeshögskola. Vill man studera vidare så finns det så klart flera yrkesroller för det också som till exempel automations, gruv-, och miljöingenjörer. Ett utmärkt sätt att lära känna Boliden och få erfarenhet är att söka sommarjobb hos oss, vi anställer över 100 personer!

Vad är er främsta utmaning kring rekrytering i framtiden?

Vi har en målsättning om att representera de lokalsamhällen där vi verkar. Dels vill vi behålla och utveckla vår befintliga personal, sedan vill vi långsiktigt få in en större bredd av personer i våra verksamheter. Till exempel vill vi anställa fler kvinnor, personer med bakgrund från olika länder, med olika erfarenheter och personer i olika åldrar. Vi arbetar ständigt med att skapa en arbetsplats som är inkluderande för alla människor och vi vill bli bättre på att ta till vara på den kompetens som finns i närsamhället.

Ser man till pensionsavgångar så behöver vi anställa mycket bergarbetare framöver, dessutom är det vår största yrkesgrupp numerärt. Men nog så viktigt är det att hitta rätt personer inom exempelvis el och automation som är ett ständigt växande område!

Vad är viktigast hos en potentiell medarbetare?

För att lyckas hos oss ska medarbetaren bry sig om både sin egen och andras säkerhet. Såväl den fysiska som den sociala säkerheten är viktig. Att visa driv, engagemang och en önskan om att utvecklas är egenskaper som kan ta en långt hos oss.

Hur påverkar digitaliseringen er verksamhet?

Digitalisering och automation märks på olika sätt i vår verksamhet. Det bidrar bland annat till minskad miljöpåverkan, förbättrad säkerhet för våra anställda, ökad konkurrenskraft och effektivitet. Vi har länge arbetat med olika positioneringssystem som förbättrar säkerheten för vår personal i gruvan. Idag har vi  projekt som pågår med autonoma/elektrifierade fordon i vår verksamhet. I en av våra gruvor har vi möjligheten att styra fordon på distans, det vill säga att föraren sitter i ett kontrollrum och styr sitt fordon via en dator. Vi är måna om att ta oss an nya tekniker tillsammans med vår personal och när vi tittar på framtida rekryteringar ser vi gärna att det är individer som vill vara med i den här teknikomställningen tillsammans med oss.

Varför har ni valt att vara med i Arbetsmarknadskunskap?

För oss är det viktigt att möta våra potentiella anställda. Dels de som är i utbildning som direkt rör vår verksamhet och de som står inför att välja utbildningsväg. Det är viktigt att visa upp möjligheterna som finns hos oss. Att låta ambassadörer från Boliden vara med är ett bra sätt att visa hur det är att arbeta hos oss. Vi vill att fler elever ska se att gruvan kan vara en arbetsplats för dem, det är en del av anledningen till att vi valt att gå med i Arbetsmarknadskunskap.

Vi på Arbetsmarknadskunskap vill rikta ett stort tack till Boliden för att ni valt att vara med! Boliden och våra andra medfinansiärer gör det möjligt för oss på AMK att årligen träffa ungefär 4000 högstadieelever i Västerbotten och en hel del gymnasieelever. Vi träffar morgondagens medarbetare varje dag. Vi vill vara arbetsgivarnas röst i klassrummet, för att skapa balans på arbetsmarknaden, förbättra jämställdheten och mångfalden.

Arbetsmarknadskunskap hör hemma på gymnasiet
– vilsna elever får nya positiva bilder

25 lektioner och cirka 500 elever träffade AMK på gymnasiet HT2021. En central person för att introduktionen av arbetsmarknadskunskap gick så bra är Sten Persson. Den tidigare rektorn på Dragonskolan har nu fått i uppdrag att utveckla och samordna kontakterna mellan skola och näringsliv. Vi bad Sten Persson att ge sin syn på AMKs debut i gymnasieskolan.

Vad tycker du om arbetsmarknadskunskap – är det något för gymnasieskolan? 

Jag tycker att arbetsmarknadskunskap hör hemma även på gymnasiet, inte minst med tanke på att många elever går vidare ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier och behöver en uppdaterad bild över hur och i vilken riktning som svensk arbetsmarknad förändras och utvecklas. Vi har många elever på gymnasiet som inte har klart för sig vad de tänker syssla med efter gymnasiet och dessa återfinns oftast i de högskoleförberedande programmen. Däremot anser jag att arbetsmarknadskunskap ska komma in tidigt i skolan och där är grundskolans högstadium den naturliga ingången.

Hur ser du på att yrkesambassadörer var med på lektionerna?

Förutom den information som eleverna får i arbetsmarknadskunskap, så förstärks budskapet med representanter från arbetslivet. Dessa kan levandegöra och bekräfta hur yrkesrollen och branschen fungerar idag och framöver. Eleverna får inte alltid så stor koppling till arbetslivet i annat fall, möjligen de på yrkesprogrammen som genomför APL men framförallt elever på högskoleförberedande program där kunskapen om olika branschen och arbetsliv inte alltid nått dem vid den åldern.

Premiär för AMK på gymnasiet den här hösten – hur vill du beskriva den?

Den stora utmaningen har varit att hitta rätt ingång in i gymnasiet – både att övertyga lärare om vikten att få in mer arbetsmarknadskunskap på agendan men även hitta en logistik som fungerar. På Dragonskolan lyckades detta bra. Det blev lärarna i samhällskunskap som fick ta bollen utifrån att ämnet ligger dem närmast i sitt ämne där alla kurser i Samhällskunskap 1 har ett område som heter arbetsmarknad. Inledningsvis fick försteläraren i samhällskunskap en kortare information kring projektet, därefter informerades hela gruppen om innehållet. AMK-gänget fick inbjudan till ett stormöte där ytterligare information gavs men också ett tänkbart upplägg tidsmässigt och med vilka undervisningsgrupper (klasser).

Genomförandet fungerade på det stora hela bra och möjligheten att anpassa innehållet till olika elevgrupper (program) gjordes löpande av AMK-personerna. Elevernas utvärdering gav gott utslag och lärarna var nöjda med kommunikationen kring besöken, bokningssystemet och upplägget i stort.

På Midgårdskolan fick jag en uppfattning att kommunikationen brustit i vissa delar men att innehållet tagits emot på ett bra sätt. Där var ingången via stormentorer och inte lärarna i samhällskunskap, mycket beroende på att kursen inte läses under höstterminen.

Den här hösten testade vi att köra AMK på Dragonskolan och Midgård – tycker du att fler elever på gymnasiet borde få arbetsmarknadskunskap i framtiden?

Jag anser med en åsnas envishet att ingången i gymnasiet ska kopplas till ämnet samhällskunskap vilket är naturligt med tanke på att arbetsmarknadskunskap är en viktig del i det ämnet. Därför behöver projektet landa i en planering när tidpunkten kan vara den mest gynnsamma dvs att lärarna behandlar ämnesområdet naturligt i samband med att besöket från AMK görs. Då tror jag att man får mest nytta av kunskaperna, något som även lärarna påpekade.

Hur bör AMK implementeras på gymnasieskolan framöver?

I min roll som samordnare inom UGS var det naturligt att jag fick frågan att utgöra länk mellan AMK-gänget och lärargruppen. I normala fall bör ingången vara studievägledare och/eller rektor med särskilt ansvar för AMK-besöken för att det ska fungera rent praktiskt.